Utbytespost 2.0

Vilken lättnad! -Do you know where you are going yet? -No not yet. -Where in the country would you like to live?- Any state would be just great! -Well.. Your Visa has been approved. Igår ställde jag klockan på 06:12 för att hinna gå upp göra mig i ordning och sedan åka in till stan, amerikanska ambassaden för att fixa mitt visum. Självfallet bestämmde sig kroppen för att slå igång maskineriet strax innan 5. Gick ut en sväng, bläddrade igenom mina ansökningspapper ett par gånger och väntade på att klockan skulle bli 7 så vi kunde åka hemmifrån. Vid den här tiden på morgonen kände jag ingen nervositet alls. Väl inne i stan ställde jag mig i den dryga 50 meter kön in till ambassaden. Halvvägs igenom kön kom det ut en anställd från ambassaden och delade ut papper där det stod vilka handlingar vi behövde ha med oss för att få gå på intervjun. Även fast jag mycket väl visste att jag hade allt började jag bli osäker. Man tänkte igenom allt. Duger min hemmatagna passbild? På formuläret skrev jag att mamma står för kostnaderna medans pappa betalade in det från sitt konto och det fortsatte tills jag stod längst fram i kön. - Next in line, please! Jag gick fram till dörren, lämnade fram mitt pass. Mannen i dörren försvann in, kom ut en minut senare, bad mig visa undersidan av mina skor. Allt va grönt och det var bara att gå in. Väl inne på ambassaden fick man göra en "flygplanskoll" lägga saker i lådor och scanna. Anywho.. Väl inne på ambassaden var det inga problem, alla mina papper gick igenom utan problem och intervjun var som ovannämnt bara två frågor samt att man skulle lämna fingeravtryck.
 
Glad åkte jag och klippte mig och införskaffade lite nya kläder, ett par jeansshorts, en jeansskjorta och ett par badbyxor. Din och Dennis planerade landetresa imorrn blev dock inte av, så får se vad sommarlovet har att erbjuda i helgen då.
 
Peace.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej
Min profilbild
Follow on Bloglovin

Kategorier

Arkiv